En finsk Internetdator har hamnat i blåsväder sedan det uppdagats att personer utnyttjat den för att sprida barnporr.
Datorn, som finns i Helsingfors, ger anonymitet åt dem som låter sina meddelanden passera den.
Det är datakonsulten Johan Helsingius, som ansvarar för denna så kallade anonymitetsserver. Han medger att hans dator utnyttjas av pedofiler, men anser inte att han kan göra så mycket åt saken.
- Jag kan inte leka internationell domare. Jag har heller ingen möjlighet att gå igenom alla 6000-7000 datafiler som varje dygn passerar genom min dator, säger Helsingius till Dagens Nyheter.
I Internet finns det tusentals diskussionsgrupper i de mest skilda frågor. Erotik är inget undantag och det finns ett stort utbud av erotiska bilder i elektronisk form.
Den svenske universitetsadjunkten Mats Wiklund undersökte alla bilder under en vecka. Bland breven fanns flera förfrågningar om bilder på nakna barn, och han hittade också minst åtta naken- bilder på pojkar och flickor i åldrarna 8-10 år.
Spridning av barnpornografi är förbjuden i de flesta länder, men distributörerna har alltså kommit på ett trick för att kunna förbli anonyma. I stället för att ladda upp bilderna direkt till Internet, så låter man dem "studsa" mot datorn i Helsingfors. Då byts identiteten ut mot en siffrerkod, som endast Helsingius dator kan tolka.
Syftet med anonymitetsservern är givetvis inte att sprida barn- pornografi. Den är till för att ge vem som helst möjlighet att uttrycka sina åsikter utan risk för repressalier av exempelvis arbetsgivare.
- Politiskt förföljda kan i skydd av anonymiteten debattera förtrycket i sina hemländer. Många asiatiska studenter i USA drar på så sätt nytta av min dator. Sexuella avvikande kan också tala fritt om känsliga saker utan att behöva röja sin identitet. Jag tror att jag har en viktig uppgift, säger Johan Helsingius.
Det finns ett tjugotal liknande datorer på Internet, de flesta i USA.
På grund av bland annat pedofilernas utnyttjande så ifrågasätts anonymitetsservrarnas existensberättigande av allt fler.
Göran Grottling
Göteborgs-Posten 13.2.95